EU-dom öppnar för frysta speltillgångar
EU-domstolen har slagit fast att nationella domstolar får väga in Maltas omstridda skyddslag för spelbranschen när de avgör om en operatörs konton ska frysas i andra EU-länder. Beslutet kommer från domstolens fjärde avdelning och kan få stora följder för hur spelare driver in pengar från bolag med maltesisk licens.
Bakgrunden är en tvist där en österrikisk spelare, känd som TQ, förlorade 62 878 euro hos Mr Green mellan 2017 och 2019. Österrikiska domstolar dömde redan tidigare till TQ:s fördel och beordrade bolaget att betala tillbaka förlusterna. Skälet var att Mr Green hade maltesisk men inte österrikisk licens, vilket gjorde själva spelavtalet ogiltigt.
Tvisten som hamnade i Luxemburg
När pengarna ändå inte betalades ut ansökte TQ om en så kallad European Account Preservation Order. Det är ett verktyg som låter en domstol frysa en gäldenärs bankkonton i flera EU-länder samtidigt. I det här fallet handlade det om Mr Greens konton i Irland, Luxemburg, Malta och Sverige.
Frågan som EU-domstolen skulle besvara var vad en nationell domstol får ta hänsyn till när den bedömer om läget är tillräckligt akut för att utfärda en sådan order.
Två centrala besked från domstolen
- En gäldenärs tidigare beteende får vägas in, även om det ligger flera år tillbaka i tiden.
- En lag i gäldenärens hemland som kan blockera indrivning av en fordran är också en relevant faktor.
Den andra punkten väger extra tungt när det gäller maltesisk spelrätt. Malta har nämligen en omstridd lag som skyddar lokalt licensierade speloperatörer mot ansvar, känd som Artikel 56A eller Bill 55. TQ hävdade att Mr Green skulle kunna flytta tillgångar till Malta där de skulle skyddas av just den bestämmelsen.
Ett skifte i hur brådska tolkas
Spelrättsjuristen Terence Cassar, partner på advokatbyrån GTG, säger att domen var väntad men ändå viktig. Han pekar på att domstolen nu öppnar för en bredare bedömning än tidigare.
Det domstolen säger här är att den får ta hänsyn till dels en gäldenärs beteende som ägt rum för länge sedan, dels existensen av en lag i ett annat medlemsland som kan förhindra indrivning av den aktuella fordran. Terence Cassar, GTG
Han konstaterar att brådskekriteriet historiskt har tolkats snävare. Domstolar har tittat på vad gäldenären gör just nu, som att tömma bankkonton eller flytta pengar till en jurisdiktion utanför räckhåll.
Artikel 56A kvar i centrum
EU-domstolen var samtidigt försiktig med att inte sträcka ut tolkningen för långt. En borgenär kan inte luta sig enbart mot Artikel 56A för att bevisa att det finns en verklig risk enligt förordningen. Men i en helhetsbedömning får en nationell domstol använda blockerande lagstiftning som kontext för att utvärdera gäldenärens avsikter.
Cassar är tydlig med att den större frågan om huruvida Artikel 56A är förenlig med EU-rätten inte avgörs här. Han tror att lösningen kommer från ett helt annat håll.
Enligt Cassar handlar det ytterst om en pågående överträdelseprocess mellan EU-kommissionen och Malta, och dynamiken är politisk snarare än juridisk. Han pekar också på den kommande penningtvättsregleringen, som för första gången inför en gemensam rättslig definition av speltjänster inom hela unionen. Det är ett av få konkreta steg mot harmonisering på ett område där EU saknar ett sammanhållet ramverk.
